Nusantara – Indonesiens nya huvudstad

Indonesien tar nu ett stort steg framåt med att bygga sin nya huvudstad, Ibu Kota Nusantara (IKN), som ligger i östra Kalimantan. Flytten från Jakarta görs för att skapa en mer balanserad utveckling i landet, vilket passar väl in i Indonesiens Vision 2045, där målet är att bli ett utvecklat land. Den första byggfasen, som pågår mellan 2022 och 2024, fokuserar på att bygga viktiga saker som president- och vicepresidentpalatsen samt bostäder åt ministrarna, och bygget startade i juli 2022.

Namnvalet "Nusantara", som betyder "skärgård" på gammaljavanesiska, speglar Indonesiens många öar och olika kulturer. Planen är att den nya huvudstaden så småningom ska ta över Jakartas roll som landets officiella huvudstad.

En av målsättningarna med projektet är att skapa 500 000 byggjobb till 2024 och hela 4,8 miljoner jobb till 2045, där fokus ligger på hållbara industrier som grön teknik, läkemedel, ekoturism och koldioxidsnål energi.

Varför Östra Kalimantan?

Östra Kalimantan valdes för sin strategiska placering, bra infrastruktur och stora kulturella mångfald. Regionen ligger nära större städer som Balikpapan och Samarinda, och har redan viktiga saker som motorvägar, flygplatser och hamnar på plats, vilket gör det till ett perfekt logistikcentrum.

Med en befolkning på 3,77 miljoner människor är området en smältdegel av kulturer, där 83 % är invandrare och 17 % tillhör ursprungsbefolkningen. Den här mångfalden stämmer väl överens med regeringens vision om en enad och inkluderande huvudstad.

Dessutom finns det gott om mark i området, mycket av det är skyddad skog, vilket gör det möjligt att kombinera utveckling med att ta hand om miljön. Östra Kalimantan ligger längs Sea Lane II, vilket ökar säkerheten, och regionens naturresurser gör att vattenförsörjningen är stabil.

Bygget av huvudstaden kommer att ske i North Penajam Paser och Kutai Kartanegara-regenterna, och projektet är noga med att spegla både nationell enhet och miljöhänsyn. En strategisk miljöstudie guidar arbetet och målet är att återställa 75 % av de naturliga livsmiljöerna, med ambitionen att bli ett globalt exempel på miljövänliga städer.

Indonesiens vision för en hållbar superhub

Visionen för Ibu Kota Nusantara (IKN) är att bli en global stad för alla år 2045, enligt internationella standarder. Målet med utvecklingen är att stärka Kalimantans ekonomi och förbättra värdekedjorna i östra Indonesien. IKN Nusantara har tre huvudmål:

• Världens hållbaraste stad: En stad som hanterar sina resurser och tjänster på ett smart sätt. Här ingår effektiv markanvändning, bra vatten- och energiförbrukning, ren avfallshantering, smidiga transporter och välplanerade bostadsområden där man trivs och lever hållbart.

• En symbol för nationell identitet: Staden ska representera Indonesiens sociala och kulturella mångfald, enhet och nationella stolthet. Det bygger på landets filosofi, Pancasila, och mottot "Enhet i mångfald" (Bhinneka Tunggal Ika).

• En ekonomisk motor för Indonesiens framtid: En stad som driver på landets ekonomiska tillväxt genom att satsa på innovation, teknik och stadsplanering. IKN ska bli ett ekonomiskt centrum som förbättrar värdekedjorna, skapar jobb och höjer människors välbefinnande.

För att göra IKN till ett supernav används flera nyckelidéer:

1. Supernavet som en global inspiration: Målet är att sätta standarden för hållbara städer. Med hjälp av ny teknik ska IKN visa hur man kan hålla hög livskvalitet samtidigt som man hanterar klimatutmaningar.

2. Supernavet och världen: Här handlar det om att placera Indonesien strategiskt på den globala kartan när det gäller handel, investeringar och teknisk utveckling, vilket ska stärka landets roll internationellt.

3. Supernavet och Indonesien: Fokus ligger på att göra ekonomin mer inkluderande. Med strategin "Tre städer" kommer IKN att driva på tillväxt i östra Kalimantan och stärka värdekedjorna i östra Indonesien och resten av landet, vilket leder till bredare ekonomisk utveckling.

För att uppnå dessa mål kommer IKN att ha en mycket integrerad infrastruktur. Ett välfungerande transportnät ska länka ihop olika sätt att resa, och stora projekt som nya vägar, flygplatsutbyggnader och hamnuppgraderingar ska underlätta rörlighet och logistik.

Området för IKN täcker hela 2 561 kvadratkilometer och kommer att delas in i olika zoner, med stort fokus på hållbarhet. 75 % av marken kommer att vara grönområden, inklusive skyddade områden och zoner för matproduktion. Staden kommer att använda grön energi för att visa sitt starka engagemang för miljön.

Det centrala området i IKN täcker 562 kvadratkilometer och kommer att ha zoner för blandad användning, där allt är utformat för att man ska kunna gå till fots på 10 minuter. Detta för att göra staden mer tillgänglig och skapa bättre sociala kopplingar. Grönområden kommer att prioriteras, och 50 % av ytan ska vara natur. Upp till 80 % av alla resor i staden ska ske med kollektivtrafik. Varje byggnad kommer också att bidra till att öka grönytorna, i linje med IKN:s hållbarhetsmål.

Staden kommer att byggas enligt "Forest City"-konceptet, där minst 65 % av området ska täckas av skog. Det betyder att man kommer att rehabilitera 586 kvadratkilometer som just nu är öppen eller skadad mark genom att plantera och skydda skogar. Eftersom området är ekologiskt känsligt, kommer all utveckling att ske med stor omsorg. En strategisk miljöstudie, som genomfördes 2020, säkerställer att IKN:s utveckling följer hållbara metoder och tar hänsyn till miljön i varje steg av planeringen.

Huvudprinciperna för Projektet Ny Huvudstads (IKN)

1. Byggt med naturen i åtanke – En av de viktigaste principerna när den nya huvudstaden planeras är att ta hänsyn till naturen och de lokala förhållandena. Genom att förstå hur ekosystemet, topografin och geografin fungerar kan staden byggas på ett sätt som smälter in i miljön och bevarar naturen.

   • Mer än 75 % av stadens regeringszon kommer att vara grön.

   • Alla invånare kommer enkelt att nå en grön plats för rekreation inom 10 minuter.

   • Alla byggnader, oavsett om de är bostäder, institutioner eller kommersiella, ska byggas med strikta miljövänliga metoder.

2. Enhet i mångfald (Bhineka Tunggal Ika) – Staden ska spegla landets kulturella, sociala och etniska mångfald. Genom att omfamna dessa skillnader kan staden verkligen visa enhet i mångfald, som Indonesiens motto uttrycker det.

   • Alla invånare, oavsett var de kommer ifrån, ska leva i en helt integrerad miljö.

   • Alla ska kunna nå en social eller offentlig service inom 10 minuter.

   • Offentliga platser ska designas enligt principerna om universell tillgång och inkludering.

3. Uppkopplad och tillgänglig – Det ska vara lätt att ta sig runt, och staden ska vara väl sammankopplad. Infrastruktur som binder samman olika delar av regionen och gör livet bekvämt för människor är en viktig del av planeringen.

   • Upp till 80 % av alla resor ska kunna göras med kollektivtrafik.

   • Kollektivtrafikstationer kommer att finnas inom 10 minuters gångavstånd för de flesta invånare.

   • Ett snabbt transitsystem ska koppla ihop stadens regeringszon med närliggande flygplatser till 2030.

4. Låga koldioxidutsläpp – Staden ska vara klimatvänlig och använda hållbar energi.

   • 100 % av energibehovet ska täckas av förnybar energi.

   • Alla nya offentliga byggnader ska vara 60 % mer energieffektiva till 2045.

   • Staden siktar på att nå noll nettoutsläpp till 2045.

5. Cirkulär ekonomi och motståndskraft – Målet är att använda resurser effektivt och återvinna så mycket som möjligt.

   • Upp till 10 % av marken i stadens statliga zon ska användas för livsmedelsproduktion.

   • 60 % av allt avfall ska återvinnas till 2045.

   • Allt avloppsvatten ska renas till 2035.

6. Trygg och tillgänglig för alla – Säkerhet och prisvärda bostäder är en grundsten för stadens utveckling. Det ska vara ett tryggt samhälle med överkomliga boendekostnader utan att kompromissa med livskvaliteten.

   • Staden ska vara bland de 10 bästa i världen på Global Liveability Index år 2045.

   • Alla invånare ska ha tillgång till viktig infrastruktur till 2045.

   • Ett rättvist bostadssystem ska finnas, där det finns lyxiga, medelstora och enklare bostäder i förhållandet 1:3:6.

7. Teknik för säkerhet och effektivitet – Teknik kommer att vara avgörande för att göra stadslivet smidigt och effektivt. Digitala lösningar ska integreras i allt från stadsplanering till offentliga tjänster.

   • Staden kommer att rankas högt i FN:s e-Gov Development Index.

   • 100 % digital uppkoppling för invånare och företag.

   • Mer än 75 % av invånarna ska vara nöjda med stadens digitala tjänster.

8. Ekonomiska möjligheter för alla – Staden ska vara ett ekonomiskt centrum där alla har möjlighet att växa och utvecklas.

   • 0 % fattigdom i staden till 2035.

   • BNP per capita ska vara jämförbar med höginkomstländer.

   • Staden ska ha den lägsta Gini-kvoten i Indonesien till 2045, vilket betyder mer jämlikhet.

Finansieringen av IKN kommer huvudsakligen från privata investeringar, med ett samarbete mellan stat och företag. Omkring 54,2 % av kostnaden, eller 14,43 miljarder euro, kommer från den privata sektorn. Ytterligare 26,4 %, eller cirka 7,03 miljarder euro, kommer från en blandning av privata företag och statliga bolag. Resten finansieras av staten. Trots pandemins utmaningar har både ekonomisk och finansiell politik införts för att säkerställa tillräckliga resurser och uppmuntra deltagande från både offentlig och privat sektor.

Hayat-trädet – logotypen

Upptäckten av konceptet Livets Träd i Indonesien symboliserar landets vision och tro och speglar folkets tankesätt i hela skärgården, vilket har format deras attityder i generationer. Detta koncept blev grunden för designen av Nusantaras Livets träd, som representerar Indonesiens mångsidiga kompetens och lyfter fram landets ekologiska intelligens.

Logotypen har 17 blommor som symboliserar Indonesiens resa mot självständighet. Hexagonen, formad efter Talawang-skölden från Kalimantan, står för försvar. De sju öarna representerar både Indonesiens stora öar och de sju kontinenterna. Logotypen integrerar element från naturen – träd, vatten, luft och jord – och står som en symbol för styrka och motståndskraft. Den fungerar som ett nytt hem för Garuda Pancasila och markerar starten på en ny civilisation och historia för Indonesien.

Den 79:e självständighetsceremonin för Republiken Indonesien hölls med stor högtidlighet på State Palace Grounds i Nusantara, den nya huvudstaden, med president Joko Widodo som ledde evenemanget. Denna ceremoni var extra speciell eftersom presidenten själv övervakade både hissningen och sänkningen av den heliga röd-vita flaggan. Den 10 augusti 2024 transporterades flaggan i en parad från Monas (nationalmonumentet) till Nusantara, vilket markerade starten på firandet.

För första gången deltog den nya Nusantara Paskibraka (Flagguppdragstruppen), bestående av 76 medlemmar, i ceremonin på IKN:s State Palace Field. Detta lämnade ett starkt intryck på alla deltagare. Ministrar, statliga tjänstemän och representanter från samhället i östra Kalimantan deltog också, varav många besökte den nya huvudstaden för första gången. Konstnärliga uppträdanden bidrog till att skapa en festlig stämning och förstärkte firandets betydelse.

Denna första självständighetsceremoni i Nusantara markerar ett nytt kapitel i Indonesiens historia och är ett tecken på de framsteg som görs i utvecklingen av IKN, som fortsätter enligt plan.

IKN:s utvecklingsfaser

Fas 1 (2022-2024) fokuserar på stadsplanering, infrastruktur och ekonomisk tillväxt. Den första fasen inkluderar byggandet av bostäder för tjänstemän, militär, polis och underrättelsepersonal, samt tillhandahållandet av faciliteter som marknader och gudstjänstlokaler. Från och med 2023 kommer även forskningscenter, universitet, utbildningsinstitutioner, innovationscentrum och internationella sjukhus att byggas. Flytten av den indonesiska armén (TNI), polisen (Polri) och underrättelsetjänsten (BIN) inleds 2023, följt av flytten av presidenten, vicepresidenten och andra tjänstemän 2024. Denna fas avslutas med omlokaliseringen av tjänstemän.

Från 2023 till 2027 kommer ungefär 25 500 tjänstemän, vilket är 20 % av hela arbetsstyrkan, att flytta till den nya huvudstaden varje år. År 2024, när presidenten och vicepresidenten flyttar (senast den 10 september 2024), kommer redan en femtedel av tjänstemännen att vara på plats.

Fas 2 innebär att slutföra stora infrastrukturprojekt och knyta ihop de nya områdena från den första fasen. Kollektivtrafik byggs ut för att möta målet om en "10-minuters stad." När universitet och forskningscenter etableras förväntas befolkningen växa snabbt, vilket kommer att driva på ekonomiska aktiviteter baserade på forskning och teknik fram till 2035. I denna fas byggs också en flygplats (WIP) och förbättringar görs på den omgivande infrastrukturen.

Fas 3 fokuserar på att färdigställa stadens kollektivtrafiksystem, avloppsreningsverk, dricksvattenverk, dammen vid Batu Lepek, avfallshanteringsanläggningar, el- och energiförsörjning samt smarta stadslösningar.

Fas 4 kommer att se ett stort uppsving inom utbildning och sjukvård, vilket i sin tur driver tillväxten inom andra ekonomiska sektorer. Utbyggnaden av staden kommer att sträcka sig till norra IKN och områden som har direkt anslutning till östra IKN.

Fas 5 är när IKN förväntas nå sin topp, med hållbar industriell tillväxt och en stabil befolkning på mellan 1,7 och 1,9 miljoner invånare. Befolkningstätheten i staden kommer då att vara cirka 100 personer per hektar. Vid denna tidpunkt ska statens kärnområden, inklusive all infrastruktur och transportnät, vara fullt utvecklade. Efter 2045 kommer fokus att ligga på innovation och teknik för att möta både nationella och internationella behov samt öka exporten.

Ibu Kota Nusantara - Indonesiens nya huvudstad

Symbolen "Hayat-trädet" speglar Indonesiens mångfald, ekologiska intelligens och vision för en hållbar framtid, samtidigt som den nya huvudstaden Nusantara markerar ett viktigt steg i landets utveckling. Genom olika utvecklingsfaser fokuserar IKN-projektet på grön infrastruktur, hållbar tillväxt och ekonomisk utveckling. De första faserna inkluderar byggandet av bostäder, forskningscenter och kollektivtrafik, medan framtida faser ser till att staden blir ett nav för utbildning, sjukvård och teknik.