Bandung – "Javas Paris"

Ani Andersson
20 nov. 2024
7 min läsning

Uppdaterat: 21 nov. 2024

Bandung, västra Javas huvudstad, är en livlig stad känd för sitt svala klimat, natursköna landskap och rika kulturarv. Beläget cirka 140 kilometer sydost om Jakarta, är det omgivet av frodiga teplantager och vulkaniska berg, vilket ger det smeknamnen "Blommornas stad" och "Javas Paris". Idag har Bandung cirka 2,7 miljoner invånare, främst sundaneser, vilket gör staden till ett kulturellt centrum för sundanesisk konst.

Globalt är Bandung känt för att vara värd för den historiska Bandungkonferensen, den första asiatisk-afrikanska konferensen 1955, som samlade 29 nyligen självständiga nationer som representerar över hälften av världens befolkning. Legendariska ledare, inklusive Jawaharlal Nehru, Indira Gandhi, kung Norodom Sihanouk av Kambodja, Gamal Abdel Nasser från Egypten, Kinas premiärminister Zhou Enlai och Indonesiens egen president Soekarno, var nyckelpersoner vid denna betydelsefulla händelse.

Under det tidiga 1900-talet var Bandung en favoritort för rika te- och kaffeplantageägare, som ägde stora områden av frodig mark. Idag kan besökare beundra stadens art déco-arkitektur, som återspeglar detta koloniala arv, med anmärkningsvärda landmärken som Gedung Sate, guvernörens kontor; Bidakara Homann Hotel; och Gedung Merdeka, platsen för den historiska konferensen, nu hem för ett museum. Braga Street, en gång ett nav för holländska eliten och välbärgade plantageägare, har behållit sin charm från början av 1900-talet med art déco-byggnader, livliga gallerier, kaféer och butiker, vilket gör det till ett populärt resmål för både turister och lokalbefolkningen.

Som en favorithelg för Jakartabor erbjuder Bandung olika attraktioner, från Lembangs natursköna skönhet – en bergig tillflyktsort från stadslivet – till dess rika kulinariska scen. Lokala favoriter som batagor (stekta köttbullar och tofu) och siomay (dumplings) är rätter som måste testas. Staden är också ett shoppingparadis, med många fabriksbutiker som drivs av dess blomstrande textil-, kläd- och skoindustri. Denna blandning av naturlig skönhet, historia, kultur och handel gör Bandung till ett måste att besöka.

Saung Angklung Udjo

Saung Angklung Udjo är ett pulserande kulturellt centrum i Bandung, dedikerat till att bevara och främja traditionell sundanesisk musik och konst, särskilt angklung, ett musikinstrument i bambu. Etablerat 1966 av Udjo Ngalagena och hans fru, Uum Sumiyati, återspeglar denna plats deras passion och engagemang för att bevara västra Javas rika kulturarv. Centret har vunnit internationellt erkännande, särskilt efter att UNESCO skrev in angklung på sin lista över immateriella kulturarv 2010.

Beläget i den livliga östra delen av Bandung, siktar Udjo's House of Angklung på att skapa en vacker harmoni som resonerar långt bortom dess enkla amfiteater, och främjar värden som enkelhet, samarbete, enhet och ett harmoniskt förhållande mellan människor och miljö. I linje med detta åtagande samarbetar Saung Angklung Udjo med skogsministeriet om miljöinitiativ, inklusive kampanjen "Indonesia Planting".

Centret erbjuder en rad uppträdanden och workshops som visar upp angklungs unika ljud. En av dess huvudattraktioner är showen "Kaulinan Urang Lembur" eller "Villagers' Playtime", som har en rad traditionella föreställningar, inklusive wayang golek (trädockor), folkdanser och interaktiva angklung-orkestrar, där besökare kan delta.

Saung Angklung Udjo är omgiven av vackra trädgårdar och erbjuder en fridfull plats för kulturell utforskning. Det har blivit ett populärt resmål för både lokalbefolkningen och turister, ivriga att fördjupa sig i Indonesiens rika konstnärliga arv genom musikuppträdanden och interaktiva upplevelser som hyllar västra Javas livliga kultur.

Asiatisk-afrikanska konferensmuseet

Asian-African Conference Museum, beläget i Gedung Merdeka - den historiska platsen för konferensen 1955 - firar den viktiga roll som denna händelse spelade för att forma det politiska landskapet i både Asien och Afrika. Museet invigdes den 24 april 1980 för att uppmärksamma konferensens 25-årsjubileum och rymmer en mångsidig samling artefakter, dokument och multimediautställningar som återspeglar den historiska betydelsen av sammankomsten för asiatiska och afrikanska nationer.

Asian-African Conference Museum, Bandung, Java, Indonesien

Konferensen, som hölls från den 18 till den 24 april 1955, var ett avgörande ögonblick i Indonesiens historia, och inträffade bara tio år efter att landet utropade sin självständighet. Den samlade representanter från 29 nyligen oberoende nationer, som främjade solidaritet mellan asiatiska och afrikanska länder i deras kamp mot kolonialismen samtidigt som de förespråkade fred och samarbete. Denna sammankomst ledde till upprättandet av Bandung-principerna, en uppsättning riktlinjer som fortsätter att inspirera nationer i deras strävan efter autonomi och samarbete.

De viktigaste Bandung-principerna:

Respekt för grundläggande mänskliga rättigheter - Understryker vikten av mänskliga rättigheter och individers värdighet.
Jämlikhet mellan alla raser och nationer - Förespråkar likabehandling av alla nationer, oavsett storlek eller makt.
Självbestämmande - Stödja nationers rätt att bestämma sin egen politiska status och fortsätta sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.
Icke-inblandning - Främja principen om icke-inblandning i andra nationers inre angelägenheter.
Samarbete mellan länder - Uppmuntra solidaritet och samarbete mellan asiatiska och afrikanska länder för att möta gemensamma utmaningar.
Främjande av fred - Förespråkar fredlig samexistens och lösning av konflikter genom dialog och förhandlingar snarare än våld.

Som en symbol för solidaritet bland utvecklingsländer hedrar museet inte bara arvet från konferensen utan inspirerar också kommande generationer att engagera sig i meningsfull dialog och samarbete i globala frågor. Det står som ett bevis på Indonesiens engagemang för att främja fred och samarbete mellan asiatiska och afrikanska nationer.

Vita kratern

Vita Kratern (Kawah Putih) är en fantastisk vulkansjö som ligger cirka 50 kilometer söder om Bandung, i Mount Patuha-området. Sjön är känd för sitt surrealistiska turkosa vatten och slående vita mineralfyndigheter, och erbjuder en hisnande kontrast till de omgivande grönskande kullarna och den steniga terrängen. Formad i en aktiv vulkans krater skapar Kawah Putih en fascinerande och överjordisk atmosfär, omgiven av klippor som når cirka 2 430 meter över havet.

Kawah Putih ligger nära den pittoreska marknadsstaden Ciwidey och är en av två kratrar på Mount Patuha, den andra är den torra Kawah Patuha, som ligger 600 meter mot nordväst. Berget, känt som "Pak Tua" eller "Gammal Man", utforskas sällan av turister, även om det erbjuder en två till tre timmar lång skogsvandring som leder till sin topp, där besökare belönas med hisnande utsikt över hela bergsregionen, inklusive Kawah Putih.

Kratersjöns blekvita omgivning skapar en hypnotiserande atmosfär, och området har en lätt stickande svavellukt, så det rekommenderas att bära en mask. Sjöns surrealistiska, turkosfärgade vatten och den kyliga, dimmiga luften bidrar till den magiska upplevelsen, speciellt när molnen rullar in över klipporna.

Historiskt, under andra världskriget, drev den japanska militären en anläggning i området, vars rester fortfarande kan ses idag. Kawah Putih öppnades först för besökare 1987 och har sedan dess blivit ett populärt resmål för turister, draget av sin förtrollande atmosfär.

Bara 7 kilometer från Kawah Putih ligger sjön Patenggang (Situ Patenggang), som sträcker sig över 45 000 hektar och är omgiven av teplantager. Besökare kan njuta av båtturer över sjön, där legenden säger att en kunglig prins och en byflicka, åtskilda av social status, i hemlighet träffades vid en klippa känd som Batu Cinta (Kärleksklippan). Idag tros sjön ge evig kärlek till dem som kretsar runt den lilla ön i dess centrum, vilket ger en romantisk tjusning till områdets naturliga skönhet.

Rancabali teplantage

Indonesien, världens 7:e största teproducent, är känt för sitt exceptionella te, med Rancabali teplantage i Ciwidey-området som en betydande bidragsgivare. Rancabali ligger cirka 50 kilometer söder om Bandung och ligger på en höjd av 1 628 meter över havet, med svala temperaturer runt 20 grader Celsius. Plantagens böljande kullar med livfulla gröna tebuskar, inramade av dimmiga landskap och sval bergsluft, gör den till en av de mest pittoreska tegårdarna i västra Java.

Rancabali går tillbaka till den holländska kolonialtiden och erbjuder besökarna en inblick i de traditionella metoderna för teodling och skörd. Att gå genom de prydligt arrangerade tebuskarna ger en fridfull, uppfriskande upplevelse, med det lugna höglandsklimatet som förstärker omgivningens skönhet. Plantagen är rik på biologisk mångfald, med frodiga skogar och små bäckar, vilket bidrar till dess lugna atmosfär.

Rancabali, som drivs av det statliga företaget PTPN VIII, är en viktig del av Indonesiens teproduktion. PTPN VIII ansvarar för flera te- och gummiplantager i västra Java och Banten, med fokus på hållbart jordbruk och stöd till den lokala ekonomin genom turism.

Besökare på plantagen kan ta teturer, observera teproduktionsprocessen från språngplockning till förpackning och njuta av nybryggt te på plats, vilket erbjuder en unik och uppslukande upplevelse

Bosscha-observatoriet, Lembang

Bosscha-observatoriet, etablerat 1923 på initiativ av K.A.R. Bosscha och Nederlandsch-Indische Sterrenkundige Vereniging (NISV), var det första moderna astronomiska observatoriet i Sydostasien. Bosscha, med stöd av R.A. Kerkhoven och astronomen Joan George Erardus Gijsbertus Voûte, samlade astronomientusiaster för att väcka detta observationsprojekt till liv. För att hedra Bosschas bidrag uppkallades observatoriet efter honom.

Sedan invigningen den 1 januari 1923 har Bosscha-observatoriet spelat en avgörande roll för att utveckla astronomi, trots att de står inför utmaningar från ljusföroreningar idag. Förvandlingen av Lembang från ett plantageområde till ett livligt turistmål har försämrat förutsättningarna för astronomiska observationer, med ljus från hotell, restauranger och nöjesparker som hindrar stjärnornas synlighet. En studie från 2018 visade att 195 km² runt observatoriet nu påverkas av ljusföroreningar, och området ökar med 15 km² varje år. Denna ökande förorening hotar Bosschas funktion som forskningscentrum, vilket potentiellt gör det till ett museum som observatorier i många stader som Tokyo och Paris.

Bosscha har dock en unik fördel. Dess läge nära ekvatorn, på en höjd av 1 300 meter över havet, tillåter samtidig observation av både den norra och den södra himlen. Detta har gjort det möjligt för observatoriet att fortsätta att bidra till astrofysikforskning, inklusive studier om stjärnutveckling och sökandet efter exoplaneter. Sedan det överlämnades till den indonesiska regeringen 1951 har observatoriet blivit en del av Bandung Institute of Technology (ITB) och förblir ett stort centrum för astronomiutbildning och forskning i Sydostasien.

Utöver sitt vetenskapliga arbete engagerar Bosscha-observatoriet i samhällsuppsökande aktiviter, och erbjuder offentlig utbildning om astronomi och välkomnar studenter och forskare från hela världen. I år utsågs det till ett nationellt kulturarv, och 2008 erkändes det som ett nationellt livsviktigt objekt.

Arbetet med att skydda Bosscha från ökande ljusföroreningar pågår. Regeringen planerar rumsliga regleringar för att minska ljusföroreningarnas påverkan. Dessutom drivs Timau Nationalobservatorium i östra Nusa Tenggara, som öppnade 2021, nu på distans av Bosscha-forskare för att hjälpa till att övervinna dessa utmaningar. Allmän utbildning om vikten av att minska ljusföroreningarna fortsätter att främjas, vilket säkerställer att Bosscha-observatoriet kan behålla sin roll som ett centralt astronomiskt forskningscenter och en värdefull bidragsgivare till vetenskapen.

Timau-observatoriet, som ligger vid foten av berget Timau i Kupang, kommer att bli Sydostasiens största rymdobservationsanläggning. Dess ekvatorialläge möjliggör observation av både den norra och södra himlen, vilket gör den idealisk för stjärnskådning och astronomisk forskning. Planer finns också på att utveckla området till en Dark Sky Park, bevara natthimlen och minska ljusföroreningarna.

Besökare kan också utforska Indonesiens historiska Bosscha-observatorium i Bandung. Genom sitt besöksprogram kan enskilda, familjer och skolgrupper delta i guidade turer, interagera med astronomer och observera natthimlen med hjälp av teleskop.